Glädje och lycka

Jag börjar bli mer eller mindre övertygad om att glädje inte bara handlar om tilllgången till lycka, utan till allra största delen på friheten från bekymmer.

För när man inte har en massa bekymmer, stress och oro omkring sig så är det så lite som krävs för att man ska känna glädje.
Man har sinnena öppna för att kunna se saker positivt och för att kunna njuta av livet.
Man tar till sig allt i sin omgivning på ett helt annat sätt, än vad man gör när man är blockerad av massa negativitet.

Man bygger dessutom upp förrådet av ork och energi, så när det dyker upp problem har man förmågan att lösa dem utan att känna sig alldeles tom.
Och ju enklare allting känns, desto mindre krävs för att man ska känna sig glad.

Så börja med att lösa problemen som finns runt omkring dig, därefter kan du börja sträva efter lyckan!

Ovanliga åkommor: Disktrasefobi

Disktrasor håller rent, renlighet är bra! Men vad gör man om man lider av disktrasefobi?

Förr hade 3:an ett program som handlade om att övervinna sina fobier. Kom särkilt ihåg en som hade duvskräck, vilket är helt förståligt, duvor är läskiga!
Men under hela programserien var det ingen med som led av disktrase fobi, konstigt tycker jag.
För även om det är en ovanlig åkomma, så är det en riktig styggelse...

Disktrasefobi
Förekommer: I alla kök, dvs på jobbet, hos vänner, hos familj mm.

Symtom: Stickningar i näsa, panikkänslor, illamående. Vid mer sällsynta fall ca 1 i världen: flykt!

Botemedel: Ej framtaget, endast hanteringsråd finnes.

Hantering: I hemmet, byt ofta och i onödan.
På andra platser, vid nödvändig kontakt: Använd fingertopparna och tag tag i hörnet. Tvätta därefter händerna med starka rengöringmedel, ex lut. Udvik skyddshanskar, de stinker och kan leda till biverkningar.

Ovanliga åkommor...badhusskräck

Att åka till badhuset kan vara härligt och roligt. Det är en bra utflykt med barnen och allt blir som i en tandkrämssreklam...såvida man inte lider av badhusskräck..

Badhusskräck kan i många fall ( ca 99/100 ) vara en åkomma som framkallats på grund av traumatiska minnen sedan ungdommen när idrottsläraren avbrutit ens 1000 meters simning på tid för att inte lektionstimmen räckte till.

Badhusskräck

Förekommer:
I alla badanläggningar inomhus

Symtom:
Kraftiga klökningar vid syn av hårbollar i duscharna.
I frågasättande av bubblorna i det varma bubbelbadkaret.
Flash backs av bakterieodlingresultatet i bastun från laboratorieteknikutbildningen.
Hastigt påkommen klorallergi utan tecken.
Förföljelsemani. ( Känslan av att alla är där enbart för att se hur illa man klär i badplagg. )

Botemedel: Ej ännu framtaget. På forskningsstadiet.

Ovanliga åkommor, bloggblackout

Igår efter ett samtal med min syster erkände jag för mig själv, jag lider av bloggblackout.
Det är ovanlig åkomma som det ofta inte talas högt om och jag har precis tagit mig ur den första fasen, förnekelse. Nu är jag äntligen på bättringsvägen.

Bloggblackout

Förekommer: Smittan kan förekomma i vissa, dock rätt sällsynta bloggar, skvallertidningar, räkningar eller i annan form av ångestframkallande text. Åkomman kan också uppkomma av meningslöst grubblande.

Symtom: Tunghet i huvud, svidande ögon, stelhet i händer. Fullständig oförmåga att blogga. I mer sällsynta fall ( ca 1/1000 ), ett onormalt passivt betende.

Botemedel: Ett stort glas rött vin eller en fetinggrogg i kombination med rehabträning.

Rehabträning: Starta en ny blogg i falskt namn...och skriv så att all negativitet i dig kommer ut...Läs dock aldrig texten som kommer fram. Var noga med att blockera bloggen för andra läsare så att inte smittans sprids vidare.

Bloggblackout

Min goa syster ( hon med de fina tavlorna ) och jag tog ett snack via facebook idag. Det är bra med syskon, de är stöttande och ärliga och de kammar inte medhårs bara för att få se en vacker frisyr.
Idag påminde syrran mig om en sak....Man skulle faktiskt kunna säga att hon trampade på en öm tå, drog igång ilningarna längs ryggraden, piskade fram den förträngda ångesten ur min skamsna kropp...genom att säga: Det var länge sedan du bloggade nu.

Det var bra att hon tog upp denna mycket känsliga fråga på ett så enkelt och odramatiskt vis, så att jag äntligen kan komma ut ur garderoben och sakta men säkert börja bearbeta mitt problem.
Hon fick mig att inse att det är viktigt att prata om saker och inte gömma sig i skräckens skugga.

Hon förstod att jag har hamnat fel och ville hjälpa mig, det hon inte visste är att jag lider av en mycket ovanlig åkomma. Det är inte skrivkramp, nej mycket värre än så, det är "bloggblackout"......